Hos eleverna i en åk 1 där jag handleder resonerade vi om homonymer.

Fröken började med ramsan

-Får får får?
– nej, får får lamm.

Vi samtalade om ord som skrivs likadant men har olika betydelse, dvs homonymer.
Fröken undrade vad fil kunde vara?
-jag kan äta fil, så en elev
-jag kan fila mina naglar med en nagelfil, sa en annan.
– min pappa kör långtradare och han har sagt att i Helsingborg ska man hålla vänster fil, sa en tredje.

bara hittils är det ju strålande tänkte jag, vad händer här?  Kan lektionen bli mer elevnära?
(Vad hände med ”läromedels filen?” undrar jag, raspen som man grovputsar trä med som brukar illustrera fil i läromedel?)
Eleven vars pappa kör långtradare vet förmodligen något om färjetrafiken mellan Helsingborg och Helsingör, trots att det är väldigt långt från Piteå.

nåväl, nästa ord fröken sa var ren.

-det brukar vara renar på vägen, sa en elev och de flyttar sig inte fastän man tutar.
-jag brukar ta på mig en ren tröja, sa en annan
-min moster gillar att tvätta sig och vara ren om händerna, för hon jobbar på lasarettet, sa en tredje.

Helt underbart tänkte jag, kunskapen om renar på vägen är något som  är välkänt för oss i Piteå, helt fantastiskt  att det kommer med i undervisningen. Elevnära, anpassat – javisst!
Därefter fick eleverna ge förslag på homonymer som de kom på och fröken skrev på datorn, eleverna  följde med i de hon skrev via projektorn, och på duken kunde de se se hur orden växte fram.

Efter några exempel var det dax att gå i skrivarparen, skriva om minst två valfria homonymer,spara, skriva ut dokumentet och illustrera.

 Jag måste bara visa dig den här fantastiska renen… är han inte lite lik ”Rudolf?”

 här det är viktigt att bilen blir rätt avbildad

texter ur elevers böcker

Hoppa till verktygsfältet